onsdag 17 november 2010

Varför!

Antar att det liksom jag sitter en massa föräldrar där ute som många gånger ställt sig frågan: VARFÖR?? Vad gjorde jag fel? Åt jag eller drack något fel under tiden? Varför skulle ju st Mitt bran bli handikappat???
Ja frågorna är många som ibland snurrar runt i mitt huvud men jag har så många gånger fått höra och läst att det Inte beror på något jag gjort eller inte gjort fel utan är ren och skär otur i tillverkningen!!

Ändå då känns det ibland så jobbigt när tankarna mal runt och man funderar på hur det Skulle ha kunnat vara OM han varit frisk!!!
Men det hjälper ju inte att tänka så utan man får bita ihop och försöka vara den braiga förälder som jag inbillar mig att jag är.

Men ibland känns det som att man inte räcker till. Jag undrar många gånger vad jag skulle ha kunnat gjort annorlunda eller gjort bättre när det gäller mina övriga 7 barn. Jag Försöker räcka till överallt men ibland ORKAR jag helt enkelt inte efter en hel dag med en intensiv uppmärksamhetstörstande pojke som hela tiden springer runt, runt.
Önskar många gånger att dygnet skulle ha några timmar till så att jag hann och orkade görs det där som inte blev gjort idag.

Men NI ska veta mina barn att Jag älskar er Alla Lika Mycket och att ni är det enda i mitt liv som betyder något för mig! Det blir en ännu jobbigare tid framöver då jag nu är själv om ansvaret men jag Lovar er att jag ska gör aallt för att ni ska må bra och få den tid med mig som ni alla så väl behöver.
OCH vad gjorde jag utan er hjälp och ert stöd tror ni???
DET är ovärderligt för mig all den hjälp ni ger mig med Alexi och er lillasyster, har nog inte sagt det ofta nog men NI ska veta att det är så.

Nu lackar det mot Jul och vi ska ha en riktigt mysig och lugn Jul tillsammans bara barnen och jag och det längtar jag verkligen efter!

ALexi kommer alltid att behöva min hjälp och mina andra barn kommer att bli stora och kunna klara sig själva men jag kommer ALLTID att finnas där för dom.

Jag vill uppmana er alla som läser detta att ta vara på varandra och den tid ni har tillsammans för livet är alltför kort och Man vet Aldrig vad dagen har att bjuda på.
Så var rädda om er själva och varandra och Njut av ert liv tillsammans och ta vara på varje ögonblick ni får vara tillsammans. Kramar i massor till alla mina Bloggläsare!

2 kommentarer:

Thérèse sa...

nu fick du mig att fälla mer än en tår också. Vet du, vi vet att du alltid finns där för oss. Du är världens bästa mamma även om du inte tror det själv ibland, men det är du!! Puss älskar dig!! <3

josse sa...

Du är inte ensam..Jag har med suttit, många många gånger om dagen, och tänkt vad JAG har gjort för fel.
Att allt är mitt fel. Har jag ätit fel, har jag gjort något annat fel.
Varför just min Oscar..Som mamma vill man att ens barn ska må bra. Vara som alla andra. Jag ville bara att du skulle veta, att du inte är ensam..STOR kram