Vilken natt!!!!

Igår när ungarna skulle lägga sig så hade nog Linnéa återhämtat sig för Hon skulle minsann Inte sova! I 2 timmar låg hon och stökade och störde Alexi så att han inte kunde sova. Han hade precis somnat flera ggr när hon började stöka så att han vaknade igen och det ledde ju till att han blev väldigt orolig och vägrade sova han också. Till slut åkte hon ut ur sovrummet för att han skulle ha en chans att kunna somna och då han väl gjorde det så var det väldigt oroligt och så har natten varit precis hela tiden. Tror att jag fått sammanlagt 2 timmars sömn i natt och det känns minsann!

Men så blir det när man inte har några regler alls där man är varannan vecka!!! Får vara uppe så länge man själv vill och sen när hon äntligen kommer i säng så ska hon ligga och kolla på film tills hon somnar???? Det funkar inte här hemma då jag måste lägga båda samtidigt för att de ska sova och dessutom så behöver en 4-åring vissa regler och det är bl.a. att de ska lägga sig en fast tid varje kväll!!!

Alexi vaknade ordentligt för dagen kl 8 så vi klev upp och fixade kaffe och kollade TV. Dagen lär nog bli ganska jobbig för honom skulle jag tro då han kommer att vara trött efter den här natten.

Sen har han verkligen börjat "apa" sig i ordets bemärkelse!!! Häromkvällen när de badade så började han göra miner och säga att han är en apa och det är det första han gör när han vaknar på morgonen samt ung 15 ggr/dag!!!

VARFÖR?????

Blir inte klok på människor som hela tiden tror att det man gör FÖR Alexi gör man för att vara elak mot dem??? Jag älskar min son oerhört mycket och som jag skrivit förut så känns det faktiskt som lite mer än de andra barnen men detta beror på att Alexi har sitt handikapp och inte Kan klara av vissa saker själv och är så oerhört beroende av mig som mamma. Han ropar mamma flera ggr per dag och vill "prata" och visa en massa och vill ofta ha hjälp med saker och det känns så underbart skönt att jag faktiskt förstår det mesta av det han tecknar så att jag Kan hjälpa honom med det han vill ha hjälp med.

Han har varit hos pappa från lördag till söndag men då vi inte har någon ass som klarar av att jobba där och Alexi sliter oerhört ont så sa jag att han fick vara där dagtid men sova hemma och genast så blev det ju fel OCH det berodde på Mig!!!

Men saken är att när Alexi kommit hem och skulle lägga sig efter en stund så tog det 1 1/2 timme innan jag ens kunde smyga mig upp igen och hann bara till köket så vaknade han igen. Sen fick jag ligga hos honom i hans säng hela natten och hålla om honom för att han skulle känna att jag var där. Varför kan man inte bara acceptera att han behöver längre tid på sig för att förstå det som händer? Och se till att han ska må bra och inte vi andra??

Sen är det ju som vanligt strul på skolan igen och hans nuvarande ass är på väg att sluta p.g.a. dessa förb.-de paragrafryttare i kommunen som hela tiden ska se till det som är rätt och totalt blunda för det som är Bäst för detta barn?? Jag blir så trött på alltihop för när det äntligen funkar för Alexi och han känner sig trygg med tillvaron på skolan så ska de ställa till nån skit så att ass slutar och han måste ha en ny. Han har bytt ass 4 ggr på 4 år nu och det börjar ta på honom rejält. Sen ska jag dessutom ge honom lugnande mediciner för att han ska dämpa sitt humör??? Det var meningen att han skulle ha den i ung. 4 månader och nu har han haft den i 1 1/2 år p.g.a. alla omständigheter på skolan och med ass här hemma. Vet inte vad haf gör snart!!

F.ö. börjar snart en ny tjej jobba som ass härhemma och det tror jag blir jättebra för Alexi. OCH för mig! Börjar kännas rejält nu att man bara haft avlastning 4 nätter per mån de sista 3 månaderna. Men NU vänder det som jag säger till mina vänner. NU blir allting bättre.

Måste se positivt på allt och blicka framåt annars blir jag nog snart tokig och släpper allt.

Den 18/1 är det planerat operation på Alexis fötter och då får vi verkligen hoppas att det ger det resultat som vi eftersträvar.

Men jag tänker hela tiden på detta och undrar OM det nu inte blir bra efter den heller varför ska jag då utsätta honom för detta??? OM det nu blir sämre??? Är så kluven så jag inte vet vad jag ska göra. är det så jäkla illa att han går på tå då??? Han mår ju bra även om han ibland visar på att han har ont i ben och höft??? Ge mig ett råd någon för själv vet jag inte vart jag står just nu!

Vill ju bara det bästa för honom men tänk Om inte det här är det bästa då???? Blir knäpp!!!

Julen 2010

Ja så var den över för den här gången och jag ska ärligt säga att det faktiskt är skönt. MEN det var den underbaraste jul jag haft på många år med ALLA mina barn hos mig och deras pappa firade faktiskt julen hos oss och det var roligt. Alexi njöt i fulla drag hela dagen då han fick uppmärksamhet konstant, var alltid någon av syskon eller mamma som var med honom. Och tänk när tomtem kom...........

Han kunde inte slita sig ifrån honom utan skulle bara sitta i knä och krama på honom, som vanligt. Förstår inte varför det är så roligt men kan tänka mig att det har att göra med skägget då han är tokig i att fingra på gubbars skägg. ;)

Roligaste julklappen var inte bilarna i år som det brukar vara utan det var ett elefanttält med tunnel som jag köpt till honom. Han struntade i allat annat när de fick ur det ur förpackningen och tältet rullade ut sig. Han har krypit som en tok och skrattat som en tok när han suttit inne i tältet och så fort någon kommit in på hans rum så har han hoppat runt därinne och trott att någon skulle ta honom.

Till Nyår så skulle han egentligen ha sovit hos pappa men då han inte mår så bra efter dessa nätter har jag sagt att han får vara där på dagen men sova hemma. Orkar helt enkelt inte med fler oroliga nätter då jag inte får sova en blund för att han ligger och håller fast mig benhårt och jag inte ens kan smyga upp ur hans säng då han lagt sig på kvällen för att han vaknar så lätt. Så fram tills att det ordnat sig med en till ass så blir det så här vilket jag tror att Alexi mår bäst av.

F.ö. så har vi bestämt att erbjuda tjänsten till en jättegullig tjej som Alexi själv har fastnat för också. Hon kom en dag då Alexi och Thérese kom från skolan och då han kom in så drog han henne med sig och satte ner henne på pallen bredvid sig och sen fick hon inte ens ta av sig jackan för han var rädd att hon skulle gå därifrån. Sen satt han inne på sitt rum i hennes knä och pratade hela tiden hon var här. Känns underbart att han accepterade henne så på en gång för NU behöver vi verkligen få in en till ass. Och det är ju sonen som avgör vem det blir. Då han är väldigt kräsen på folk och vilka han vill ta till sig så är det ännu mer positivt att han tyckte så mycket om henne på en gång. ;9

Sen fortsätter strulet på skolan med anställningen av den ass han har där så Nu ger jag mig in i matchen för att få behålla honom kvar där. Det är inte bra för Alexi med allt detta strulande men det verkar de skita totalt i!!!! ;((

Men nu hoppas vi på ett bra 2011 för Alexi och familjen och att vi ska få lugn och ro både hemma och på skolan!

GOTT NYTT ÅR!!! Alla bloggläsare.

Att man kan älska någon så......

Alexi är något av det underbaraste som finns och många ggr har jag funderat över hur livet var innan han kom in i det??? Och saken är den att det måste ha varit ganska händelsefattigt TROTS att jag hade 6 barn innan för med Alexi händer nya saker varje dag.

Eller så är det så att när man har barn utan handikapp som är friska så Ränker man helt enkelt inte lika mycket eller ser lika bra alla de framsteg de trots allt gör?? Med Alexi så blir man bara så otroligt glad så fort det händer något nytt då han har ganska lång inlärningstid för allting men en del saker kommer alldeles sjäkv.

Han använder t.ex. väldigt mycket tecken nu och något som är väldigt kul är att han finner egna tecken för olika personer. Om man frågar om han kan säga ett namn så gör han ett speciellt tecken och nästa gång du fråga så gör han samma sak, så jag tror att det är något speciellt som den personen gör som han sammankopplar med den personen och gör ett tecken. Sådana saker som Vi inte ser eller tänker på.

Han förgyller alla mina dagar med sitt skratt och underbara sätt och tänk alla gosestunder han gärna vill ha med mig då han t.ex. kommer från skolan.

I förrgår så gjorde jag allvar av det jag sagt ett tag nu: Att klippa honom!

Det brukar vara en procedur för sig då han hela tiden sitter och vänder och vrider på huvudet och kan inte sitta still så de senaste gångerna har jag gjort det då han badar.

Som tur är så har han så lockogt hår att det inte gör något om det blir lite ojämnt för det syns inte i.a.f. och den här gången klippte jag till ordentligt. Men fin blev han och så stolt då han ser sig själv i spegeln och tecknar "fin".

F.ö. så är det väldigt mycket tecken nu och han försöker även teckna meningar, vilket är helt underbart! Hoppas att det håller i sig.

Snart är det Jul och i år ska bli en helt oförglömlig underbar jul i lugn och harmoni OCH Helt alkoholfri! Då jag själv är helt emot alkohol på Julafton så har det varit väldigt jobbigt då mannen i familjen helt enkelt MÅSTE ha den där snapsen och ölen till maten och sen bara fortsätter dricka hela kvällen! Jag HATAR sånt då jag anser att det är barnens dag och de inte ska behöva uppleva den tillsammans med fulla vuxna!

Så i år blir det inte en droppe alkohol i detta hus!

Hoppas nu att Ni alla läsare får en underbart fin Jul och att ni tänker bort alla Måsten och bara är och mår bra!

God Jul Och Ett Gott Nytt År!!!!

Jobbig Helg!

Så har det då varit en "pappa-helg" igen och jag sliter lika ont varje gång. Kan bara hoppas att Alexi har det bra men det det är jobbiga nätter när han kommer tillbaka. Då sover han väldigt oroligt, vill bara ligga och hålla om mig hela tiden och vaknar ett par ggr i timmen för att kolla att jag är kvar! När han sett det så somnar han om en stund med armen runt min hals. Och han ligger mer PÅ mig än bredvid mig!

Önskar att jag kunde bespara honom detta men det går ju inte och som sagt: Jag kan bara hoppas att han har det bra och att han klarar av detta.
Själv kan jag liksom inte sitta still när han är borta i 1 1/2 dygn, måste hela tiden hålla mig sysselsatt för att inte tankarna ska kväva mig men jag får hoppas att även den känslan ska gå över.
Hade varit så oerhört mycket lättare OM han kunde prata och tala om för mig hur han mår och hur han upplever dessa dygn men som det nu är så får man hela tiden gissa sig till hans mående.
Inte kul!!!!!

Nu har han i.a.f. gått iväg till skolan med en väldigt uppskattad assistent som han tycker väldigt mycket om. Och idag när han kommer hem ska vi baka lite pepparkakor för han måste också få vara med och göra Jul härhemma.

Sjuka barn

Nu har vi åter gått igenom några dagar med förkylning och feber. Alexis lillasyster Linnéa har varit sjuk i över en vecka nu och hostar fortfarande rejält.

Alexi som förut alltid var väldigt sjuk börjar äntligen klara av det bättre, han har varit snorig och lite febrig hela helgen och därför fick han vara hemma från skolan igår och det var nog en av de värsta dagarna på länge.

Då han inte längre var febrig så var han helt knäpp igår, ena stunde glad och busig för att i nästa bli jättearg, slåss och sparkas och skrika. Han bokstavligen klättrade på väggarna. ;)

Men detta är bara ännu ett bevis på hur viktigt det är med hans rutiner. Han klara att vara hemma 2 dagar i följd då det är helg men blir det en dag extra oxh han inte är så sjuk att han är trött och slut så flippar han totalt.

Så idag fick han gå iväg till skolan igen och han var så glad när han insåg att han skulle iväg.

Själv ska jag nu ta en "lat-dag" vilket det känns som att jag behöver men egentligen inte har tid till.

F.ö. är det underbart skönt att vara själv igen och ännu härligare att se att mina barn börjar finna sig själva igen och bli tillfreds och harmonisk. Har nog inte fattat riktigt förrän nu hur jobbigt detta varit för dom. Men NU tar vi nya tag inför 2011.

I lördags var det Kalas härhemma och det var Alexis underbara syster Thérese som ordnade det för att hon kom på att Alexi aldrig varit och troligtvis aldrig kommer att få gå på ett Kalas! Han var nog lite brydd och visste inte riktigt hur ahn skulle bete sig men samtidigt såg vi att han tyckte det var roligt!! Tur att han har så underbara syskon som älskar honom och bryr sig om honom och alltid vill göra saker för eller med honom.

Sjuka barn